Det behövs modiga chefer
Hon tog klivet från HR-avdelningen rakt ut i verksamheten. Anna Klebe, erfaren personalchef, blev depåchef i bussgaraget. Det var tuffa tag och i början ganska motigt. Men med modigt ledarskap fick hon medvind.
En junidag 2006 klev "en avdankad personalchef från huvudkontoret i Stockholm" in på bussföretaget Nobinas depå i Södertälje. Här skulle denna kvinna "som inte ens kan köra buss" bli operativ chef och basa över 90 bussar och 300 anställda, de flesta män och många med invandrarbakgrund. Det var den attityd som mötte den nya depåchefen i bussgaraget i Södertälje. Anna Klebe, i dag personaldirektör på Dahl, hade då i fem år suttit i Nobinas ledning.
Tackade ja med tvekan
I ett jobb rotation-program erbjöds hon att ta över ledningen för bussdepån i Södertälje, ett av företagets 30-tal trafikområden i landet. I Södertälje fanns mycket att sätta tänderna i och Anna Klebes chef trodde att hon skulle få ordning på det hela. Depån hade länge tampats med lönsamhetsproblem och precis fått ett nytt avtal om att köra busstrafiken i länet. Avtalet ställde extremt höga kvalitetskrav med effektiviseringar och hårda duster med facket som följd. Med stor tvekan tackade Anna Klebe ja:
– Fast jag var livrädd. Det var jätteläskigt. Bland annat skulle jag leva enligt de riktlinjer som jag själv varit med att ta fram. Men så tänkte jag – vad har jag att förlora? Bara prestige.
Att våga ta jobbet som depåchef var en västanfläkt jämfört med vad som skulle komma. Anna Klebe ställdes inför en lång rad prövningar. Först var hon tvungen att byta ut varenda person i den fem man starka ledningsgruppen.
– Bland annat externrekryterade jag en verkstadschef från bilsidan, mycket kontroversiellt i ett bussföretag. Men min magkänsla sa att jag hade rätt, så jag hade modet att stå på mig.
"Mod handlar om att bjuda på sig själv"
Hon påpekar att när man väl fattat sitt beslut, är det inte så svårt att utföra. Mod handlar snarare om att våga inse problemen. Så var det också när hon fick klart för sig att oegentligheter pågick i verksamheten och hon nödgades ta tag i detta. En annan prövning kom när det visade sig att en av de rutiner hon hade infört som personalchef inte fungerade i praktiken.
– Jag bestämde mig för att svälja prestigen. Jag sa bara: "en så världsfrånvänd policy kan vi inte ha..." Mod handlar ofta om att bjuda på sig själv.
Medarbetarundersökningen blev nästa pärs.
– Den hade jag själv tagit fram. Nu skulle den göras med strålkastarljuset på mig. Det var inte roligt. Resultatet var jättedåligt. Det krävdes mod av mig att stanna efter det usla resultatet. Dessutom krävde det mod av min chef att låta mig vara kvar. Men han sa 'Du ska vara med om vändningen. För den kommer, det vet jag!'
– Jag gick hem och sörjde en helg. Sedan ställde jag mig framför medarbetarna och frågade hur vi skulle göra något åt detta. Då kom första tecknet på vändning: jag fick applåder!
Vände trenden
Att Anna Klebe ödmjukt visade att hon ville förändra och bjöd in medarbetarna att komma med förslag blev en bra början på det förändringsarbetet. Hon fick med sig sin organisation och med tiden blev Södertäljedepån den mest lönsamma inom hela Nobina och fick ta emot pris för bästa utveckling.
Anna Klebes tips
- Gör en analys. Tror du att du kan klara av det här? Känns det rätt i magen? Om svaret är ja, våga ta steget.
- Våga se problemen. När du väl bestämt dig – stå fast vid dina beslut.
- Var inte så rädd att ta hjälp av dem som finns runt om kring. Vågar man släppa på sin egen prestige, får man mycket hjälp. En av mina chefer sa ”prestige är kalorifritt, det är bara att svälja”.
- Våga erkänna dina misstag. Bjud på dig själv. Då vågar medarbetarna också
