Konjunktur är ett ständigt aktuellt begrepp. Men nu är det inte alltid konjunkturen man pratar om, trots att ordet konjunktur används.
– Nej, det råder en väldig begreppsförvirring, både i media och hos vissa finansiella aktörer, som man kan tycka borde vara mer korrekta, säger Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Konjuktur upp- och nedgång
Han borde ju veta – så vad är egentligen konjunktur?
– Den nationalekonomiska definitionen på konjunktur är den aggregerade efterfrågan i ett land, alltså den totala efterfrågan på varor och tjänster, i förhållande till normal efterfrågan. Det är en allmän upp- och nedgång i efterfrågan, inget annat. Säger vi lågkonjunktur, menar vi att det är efterfrågan som ligger under normalkurvan.
Och efterfrågan, den påverkas av förväntningar, det internationella läget och finans och penningpolitiken.
Konjunktur definieras olika
Men vissa ser arbetslösheten som ett mått på konjunkturen. Andra tittar på aktiemarknaden för att läsa av den. Det är då känslan av att läget är upp och ner infinner sig: när ekonomerna pratar om högkonjunktur, medan arbetslösheten stiger i vissa branscher och börskurserna rasar.
– Många använder begreppet konjunktur utifrån sin egen horisont. Finansminister Borg kan uttala sig om att konjunkturen är gynnsam, men det han menar är kanske inte att vi befinner oss i en högkonjunktur, utan att det är ett bra läge för regeringen att vidta olika åtgärder inom ramen för statsfinanserna, förklarar Jesper Hansson.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, är inne på samma linje:
– Det som har hänt är att det har blivit betydligt svårare att läsa läget och ställa prognoser. Vi är i allt högre grad påverkade av det som sker internationellt. Den tidigare superkonjunkturen, åren innan finanskrisen 2008, trodde vissa skulle vara för evigt. Men den byggdes av för hög skuldsättning, vilket gav en falsk bild av läget. Nu drar man i sparbromsen, det i sin tur bidrar till att vi har hamnat i en lågkonjunktur som egentligen är onödig.
Ett bra läge i ekonomin är när vi har balans i hushållens skuldsättning, samtidigt som vi kan få fart på efterfrågan utan för mycket lånade medel.
Vissa säger upp - andra rekryterar
Att vissa branscher tvingas säga upp medarbetare, medan andra har svårt att hitta rätt kompetens beror, enligt både Roger Mörtvik och Jesper Hansson, på att vi befinner oss i ett teknikskifte och en ökande globalisering.
– Det speglar mer än något annat en strukturomvandling i vissa branscher. IT har förändrat mycket tillsammans med internet och mobila lösningar, samt att produktcyklerna blivit betydligt kortare. Allt går fortare.
Jesper Hansson drar parallellen med bilens intåg under 1950- och 60-talet:
– Men det gick ändå mycket långsammare. I dag slår innovationer igenom på ett par, tre år.
Läget osäkert
Hur är egentligen läget då?
Roger Mörtvik är "försiktigt pessimistisk" och menar att vi är mitt i en industriell revolution och en skapad lågkonjunktur.
– Det ger osäkerhet. Marknadens aktörer vet inte riktigt vad som händer. Vi tror på en långsiktigt fortsatt svag efterfrågan. Företagen vill minska sina risker och anställer inte gärna, det är svårt att placera kapital – för var ska man göra det? Ett signum för framtidens affärer är faktiskt osäkerhet.
Jesper Hansson är inne på samma linje, men KI skönjer en svag ljusning redan nästa år:
– Vi utgår från att situationen i EU inte förvärras. Det gör att vågorna av misströstan minskar och nivån på deppigheten sjunker och till slut har det vänt. Det politiska maskineriet, de finans- och penningpolitiska insatserna och andra politiska beslut, jobbar hela tiden. Makthavarna vidtar åtgärder och det påverkar det som sker, även om vi kanske skulle vilja att det gick snabbare.
Men även han konstaterar att osäkerheten ärstor. I årets augustiprognos räknar man med att sommarens uppstuds i BNP-tillväxten var tillfällig och att lågkonjunkturen fortsätter med stigande arbetslöshet som följd. Försiktig pessimism även från KIs håll.
Goda råd från experterna
- Trots osäkerhet har Sverige konkurrensfördelar som gör att företag som vågar och kan investera långsiktigt kan ha mycket att vinnapå att göra det nu.
- Det är dags för en mer expansiv statsbudget, investeringar i infrastruktur, utbildning och en bättre arbetslöshetsförsäkring för att stabilisera ekonomin i sämre tider.
- Använd Konjunkturinstitutets prognoser som en indikation på läget. Det allmänna läget smittar av sig på nästan alla branscher, men inte samtidigt. Lär känna hur din bransch påverkas.
Text: Gunilla Mild Nygren
