Nya spelregler ska stärka arbetsgivare och anställda

Samarbetet där arbetsgivarorganisationer och fackförbund gemensamt reglerar delar av anställningsvillkoren i kollektivavtal brukar kallas ”Den svenska modellen”. I många andra länder beslutas sådana frågor via lagstiftning.

Kollektivavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om vilka arbetsvillkor som ska gälla på en arbetsplats. Det handlar om allt från lön, arbetstid och semester till pension och försäkringar. Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra konflikter på arbetsmarknaden.

I december 2020 träffade parterna Svenskt Näringsliv och, var och en för sig, PTK, IF Metall och Kommunal en ny överenskommelse om anställningsskydd, omställning och trygghet - även kallad Trygghetsöverenskommelsen eller LAS-överenskommelsen. Sedan dess har också Landsorganisationen (LO) och flera andra LO-förbund anslutit sig till överenskommelsen.

Med överenskommelsen vill parterna anpassa dagens regelverk så att det bättre stämmer överens med de utmaningar vi står inför på arbetsmarknaden. Tanken är också att skapa nya förutsättningar som gynnar arbetstagare och arbetsgivare.

Hela arbetsmarknaden berörs av förändringen som följer i reformens spår. Frånsett arbetstagare och arbetsgivare, påverkas aktörer som exempelvis svenska omställningsorganisationer, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, myndigheter och utbildningsaktörer.

Parternas principöverenskommelse om ett nytt huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd innehåller följande kapitel:

• allmänna bestämmelser
• omställning
• anställningsskydd

I bilagor anges vidare vad parterna är överens om att driva gentemot staten för att reformen ska kunna genomföras samt vilka ändringar i TRRs respektive TSLs stadgar som behöver ske vid genomförandet.

Parternas överenskommelse ställer förväntningar och krav på staten inom tre områden:

• Ändringar i lagen om anställningsskydd (LAS).
• Införandet av ett nytt offentligt studiestöd.
• Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Den statliga processen består av utredningar (departementspromemorior), lagrådsremisser, propositioner och riksdagsbeslut inom dessa områden.

Lagstiftningen förväntas träda i kraft den 30 juni 2022 och de nya reglerna och huvudavtalet ska börja tillämpas från och med den 1 oktober 2022.

Flera aktörer får nya utökade uppdrag. Däribland Kammarkollegiet och Centrala studiestödsnämnden (CSN) men också många omställningsorganisationer.

Alla registrerade omställningsorganisationer samt Kammarkollegiet, ska kunna erbjuda ett grundläggande stöd både i omställning och anställning. Det sker i form av:

· rådgivning inom jobbsökning eller företagsstart

· vägledning kring karriärval och studieryttranden till CSN

· förstärkt stöd vid hälsohinder i samband med omställning

Utöver det kommer omställningsorganisationerna att ha kollektivavtalade tilläggstjänster som varierar beroende på avtalsområde.

För att utöva uppdraget måste omställningsorganisationerna registreras och godkännas av Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet är en förvaltningsmyndighet som hanterar olika uppgifter i den statliga förvaltningen inom ekonomi, juridik, kapitalförvaltning och riskhantering. Myndigheten är stationerad i Stockholm och Karlstad.

För arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal och egenföretagare, upprättar staten i och med reformen en ny offentlig omställningsorganisation med ansvar för det offentliga grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Den nya organisationen, organiseras vid Kammarkollegiet och ska upphandla grundläggande omställnings- och kompetenstjänster från fristående aktörer. Den ska också registrera och godkänna de omställningsorganisationer som ska vara verksamma inom ramen för den nya reformen. En annan uppgift blir att betala ut en viss statlig kompensation till de arbetsgivare som är anslutna och betalar avgift till en registrerad omställningsorganisation.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet i Sverige som hanterar

offentligt studiestöd. Framöver ska myndigheten även ansvara för det nya omställningsstudiestödet.

Till skillnad mot hur det fungerar när det gäller annat studiestöd ska CSN, som grund för sitt beslut om omställningsstudiestöd, ta in underlag med yttranden från landets registrerade omställningsorganisationer.

Tanken med ett nytt offentligt omställningsstudiestöd är att genom utbildning, stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och underlätta möjligheten att ställa om i arbetslivet.

Den 1 oktober 2022 ska CSN öppna ansökan om omställningsstudiestöd. Då ska det vara möjligt att ansöka om stödet för studier från och med den 1 januari 2023.

Du hittar mer information om omställningsstudiestödet på CSN:s webbplats: Förslag om ett nytt omställningsstudiestöd - CSN