Från Facit till Chat GPT

1970-tal: Elektrisk skrivmaskin och Hawaiikassler i matlådan

Även om en datorisering sker i svenska företag under 1970-talet är den elektriska skrivmaskinen fortfarande det dominerande arbetsverktyget för tjänstemännen. Äntligen med lyxig suddtangent!

Öppna kontorslandskap och modiga färgval gör entré, något som kommer att prägla svenska arbetsplatser i decennier framöver. Kontorsöar introduceras för att främja samarbete mellan kollegor, vilket passar tidens ideal med arbetsgrupper och teamwork.  

Hur ska medarbetare kommunicera i den nya miljön? När Trygg-Hansa slår upp portarna till sitt ikoniska nya huvudkontor delas ett informationshäfte ut med regler för hur medarbetarna ska prata och röra sig. Rökning inomhus är så klart tillåtet och det anses vara bättre att ringa en kollega än att samtala i det öppna kontorslandskapet.  

I jobbannonserna har det tidigare varit vanligt att företag efterfrågar medarbetare av ett visst kön. Nu börjar det försvinna och annonserna fokuserar i stället på kunskaper inom maskininlärning, datorisering och maskinskrivning.  

I lunchmatsalen har den klassiska matlådan i stål bytts ut mot en lättare variant i plast. Kanske fylls den med tidstypiska klassiker som Hawaiikassler, flygande Jakob, fylld falukorv eller chili con carne? Den senare en chilidoftande konsekvens av att familjen Macahan red in i våra tv-apparater 1978.

1980-tal: Yuppiens och faxens storhetstid

Datorn blir tillgänglig för fler. 1981 lanserar IBM sin första persondator – PC:n. 1984 kommer både datormusen och Apples Macintosh. Året därpå släpps operativsystemet Windows. Ett startskott för den explosion av datoranvändning vi sett alltsedan dess, på kontoren och i hemmen.  

Kontorslivet förenklas genom den nya tekniken, men datorerna är fortfarande inte så användarvänliga att de tillhör allas vardag. I stället dominerar faxen. 1985 finns 7 000 faxar i Sverige – att jämföra med 80 000 vid decenniets slut.  

Kombikontoret lanseras. Medarbetarna får egna rum med glasfasad mot de gemensamma ytorna. Karriärkostymen har stora axelvaddar och är designad för att ge ett mäktigt intryck.  

I platsannonserna syns nu engelska jobbtitlar. Personliga egenskaper som samarbetsvilja och självständighet efterfrågas. Yuppies (Young Urban Professionals), unga, urbana karriärister, dyker upp. Tryckt mot örat har de ofta en telefon, yuppienallen.  

Detta är långt innan våra telefoner har plats för allt i såväl arbets- som privatlivet. Bra att Gustavsberg 1986 lanserar tidskriftssamlare, katalogställ och brevkorg i transparent plast som ger översikt av det viktiga innehållet! Efter en dag på jobbet slår vi oss gärna ner i soffan framför tv:n och succé­serien Dallas med lite varma mackor till, eller Croque Monsieur, om man så vill.

1990-tal: Vi flexar och surfar ut på www

Tekniken avancerar i tjänstemännens liv. Snart har ”alla” en dator, Office-paket och surfar på nymodigheten internet. Endast två procent av svenskarna använder internet i början av 1990-talet. I slutet av decenniet använder mer än hälften internet regelbundet. Brev och fax byts ut mot e-post och Nick Borgen tonsätter internethajpen med sitt bidrag ”World wide web” i Melodifestivalen 1997.  

Mobiltelefonen krymper och blir lättare att bära med sig. 1994 blir den till och med årets julklapp i konkurrens med personsökaren som lanserats av Telia året innan.  

Fortfarande finns stora skillnader mellan manligt och kvinnligt dominerade yrken. I början av 1990-talet jobbar 26 000 kvinnor som ingenjörer eller tekniker, att jämföra med 150 000 män i samma yrken. 98 procent av alla kontorssekreterare är kvinnor.

På kontoren, färgsatta i neutralt grått, svart och vitt, minskar andelen fasta arbetsplatser. Moderna flexkontor gör entré, framför allt inom den växande IT-branschen, där finns förstås ett flipperspel eller pingisbord. Man ska ha kul på jobbet! 

På lunchen hägrar sushi- eller thairestaurangerna som snart finns i varje svenskt gathörn. För den som hellre lagar egen lunchlåda finns nu wokpannan till hands och en hel värld av snabbnudlar med tillbehör, smidiga att stoppa ner i jobbväskan.

2000-tal: Kreativa medarbetare och en latte take away, tack!

Alltid uppkopplad. Digitaliseringstakten är hög vid millennieskiftet. Datorerna blir mindre och skärmarna plattare. 2007 kommer den första smarta telefonen som banar väg för att kontoret kan följa med överallt och dygnet runt.

Digitaliseringen påverkar också tjänstemännens yrkesval. Mellan 1990 och 2003 fördubblas till exempel antalet dataspecialister i Sverige.

Höj- och sänkbara skrivbord blir populära inslag på kontoren. Skärmar mellan borden skapar mer avskilda arbetsplatser och telefonsamtal tas bäst i ett telefonbås.  

I jobbannonserna börjar arbetsgivare ställa krav på personliga egenskaper bortom yrkesspecifika kompetenser, exempelvis kreativitet eller social kompetens. Medarbetare förväntas ta mer eget ansvar, vilket ställer krav på att vara målinriktad och målmedveten.  

Tobakslagen, som infördes 1993, och begränsade rökning på arbetsplatser och offentliga platser börjar få genomslag och många arbetsplatser inför rökförbud inomhus.

Askkopparna byts ut mot kaffe latte-muggar. Mellan 2001 och 2007 ökar antalet svenskar som har mjölk i kaffet från 39 till 69 procent. Till lunchen kanske en matig surdegsmacka? Den populära surdegen jäser genom hela 00-talet, som även var den svenska tacons storhetstid.

2010-tal: Smart och socialt - Siri, ring chefen!

Smarta prylar gör intåg i tjänstemännens liv. Allt från telefoner, klockor och högtalare till tv-apparater kan kommunicera med varandra och med oss. ”Hej Google!” och ”Alexa – höj volymen!”  

Arbetsplatsen är självklart digital. E-handeln exploderar, omnichannel är det nya svarta, och allt fler efterfrågar IT-kompetens, oavsett sektor. 2010 lanseras Apples Ipad som blir en statuspryl för att ta anteckningar eller visa klipp på Youtube.

Kontoren får aktivitetsbaserade zoner med tysta rum, mötesplatser och sociala ytor. I det personliga skåpet börjar många medarbetare dagen med att hämta sin kontorsutrustning och beger sig sedan till dagens skrivbordsplats. Vi börjar göra saker med en hand för att kunna skrolla, skrolla, skrolla oss genom såväl arbete som fritid.

Maten vi äter anpassas förstås. Varför inte hämta en pokebowl till lunch? Eller ännu hellre dricka lunchen i form av smoothie eller proteindryck? Snabbt, smidigt, nyttigt  –  eller?

Jobbannonserna exploderar i sociala medier och vid slutet av årtiondet uppger nästan en av tre arbetsgivare att de tittade på personens Linkedin-profil inför en anställning. Guldklockans era är förbi och jobb är något man byter flera gånger under ett arbetsliv. Trygghet och stabilitet sitter i stället i den egna kompetensen och arbete är inte längre något du går till, utan något du gör.

2020-tal: Se mig – men inte mina mysbyxor

Sveriges kontor flyttar hem när Covid-19-pandemin sprider sig över världen. Pandemin påverkar i stort sett alla branscher och yrken, nationellt och globalt, och förändrar radikalt kontorsrutinerna. De som inte har samhällskritiska arbeten måste jobba hemifrån och hemmet blir såväl arbetsplats som skola, gym och fritids. Strykbrädan får rycka ut som ståskrivbord. Bredvid den slimmade laptopen, möjligen en proteinbar om man inte hoppat på trenden med periodisk fasta.

Möten blir digitala, en trend som håller i sig även efter pandemin. Hybridkontor blir ett begrepp för att beskriva kombinationen av kontors- och hemmaarbete.

Teamskostymen blir vanlig – finblus eller fin­skjorta upptill och mjukisbyxor nedtill. Observera, med byxorna utanför bild!  

Kommer AI ta våra jobb? Artificiell intelligens som genererar bilder, texter och mycket annat blir både hot och möjlighet. Svaret på frågan i skrivande stund: nej, AI tar inte våra jobb, men kanske kommer människor som kan AI att göra det?  

Egenskaper blir viktigare. Förmågor som analytiskt tänkande, problemlösning och kreativitet är högt efterfrågade i takt med att vi jobbar alltmer projektbaserat och tvärfunktionellt i flexibla team och nätverk. Kompetens och självledarskap är det som ska ta tjänstemännen in i framtiden.