Berättelsen om TRR

1970-talet: Hög tid för en omställningsorganisation 

1970-talets arbetsmarknad var händelserik och inte sällan hamnade partsfrågor på nyheternas förstasidor. Bild: SVT, 1977

TRR bildades i kölvattnet av den största arbetslöshetskrisen sedan andra världskriget. Parterna på arbetsmarknaden kom då överens om en gemensam lösning som skulle öka tryggheten i osäkra tider. Under det tidiga 1970-talet fanns det få tecken på att Sverige var på väg in i en ekonomisk recession.

Den offentliga sektorn växte och antalet tjänstemän ökade kraftigt. Från att ha varit en nation med hög andel arbetare blev det nu allt vanligare med kontorsjobb.

Tjänsteekonomin tog fart på allvar. Men inget varar för evigt. Tillväxten minskade och antalet arbetslösa ökade markant. Den svenska ekonomin var starkt beroende avoljeimport och drabbades därför hårt av oljekrisen 1973, vilket medförde stigande energipriser och hög inflation.

SAF (Svenska Arbetsgivarföreningen, numera Svenskt Näringsliv) och LO hade under 1960-talet förhandlat fram ett avtal om avgångsbidrag för uppsagda arbetare. Nu var det dags för ett liknande trygghetsavtal för tjänstemännen, som under 1970-talet hade drabbats av uppsägningar i högre utsträckning än tidigare.  

1974, samma år som LAS (Lagen om anställningsskydd) trädde i kraft, kom SAF och PTK överens om ett trygghetsavtal med fokus på individen som innebar att 0,25 procent av lönesumman skulle placeras av arbetsgivare i en trygghetsfond.

Trygghetsrådet SAF-PTK, det vi känner som TRR idag, bildades för att förvalta fonden och erbjuda ekonomisk ersättning med fokus på omställningsstöd, avgångsersättning och förebyggande åtgärder för att minska antalet uppsägningar.

Det var även möjligt för tjänstemän under den här tidsperioden att söka ersättning för att starta ett eget företag.  

–  Det behövdes krafter som såg till tjänstemännens bästa. Därför bildades PTK 1973 och ett år senare TRR. Innan var det LO och SAF som bestämde på arbetsmarknaden och så fick tjänstemännen rätta sig efter det. Med TRR ökade inflytandet markant, vilket i efterhand skulle visa sig ha en viktig historisk betydelse, säger Martin Wästfelt, vice ordförande i PTK och förhandlingschef på Unionen.  

1980-talet: Större könsbalans på arbetsmarknaden 

Årets affärskvinna 1989, Birgitta Almstedt, pionjär och entreprenör.
Foto: K-G Kristoffersson, Sjöbergs bildbyrå

Fram till 1980-talet hade arbetsmarknaden varit mansdominerad. Men nu började obalansen mellan könen att jämnas ut på allvar. 1984 var det endast sju procentenheter fler yrkesverksamma män, jämfört med 20 procentenheter tio år tidigare.

Tack vare förskolelagen 1975 tydliggjordes rätten till förskola för barn med föräldrar som jobbar eller studerar. På mindre än tio år fyrdubblades antalet förskolebarn till 190 000. Kvinnor som tidigare varit hemma kunde nu förvärvsarbeta.  

Efter tio år som organisation hade TRR på allvar etablerat sig på arbetsmarknaden. Med 13 kontor geografiskt utspridda över Sverige och 80 anställda ökade kännedomen om TRRs arbete. Varannan tillfrågad tjänsteman kände till verksamheten visar en Sifo-undersökning från 1983.

Även PTK och SAF ansåg att den organisation som växte fram hade en positiv inverkan på arbetsmarknaden – inte minst genom att förbättra ekonomin för arbetslösa tjänstemän och snabbt hjälpa dessa att få en ny anställning.

–  Under alla mina år på Unionen har jag aldrig träffat någon som varit besviken på TRR. Tvärtom har alla varit tacksamma för att få hjälp och stöd i en jobbig situation, säger Martin Wästfelt och fortsätter.

–  Jag tror att TRRs roll blir extra tydlig lokalt. TRR har byggt upp ett förtroende som neutral part och kan lösa upp knutar mellan det lokala facket och arbetsgivaren genom att erbjuda lösningar för den enskilde tjänste­mannen.   

Att ekonomin stabiliserades och tjänstesektorn fortsatte växa under 1980-talet gynnade tjänstemännens sysselsättningsgrad. Sverige blev ett föregångsland genom satsningar på högteknologiska och kunskapsintensiva industrier, särskilt inom IT och telekommunikation. Det ledde till en ökad efterfrågan på IT-kompetens i alla sektorer.  

1990-talet: Den stora bankkrisen 

Ras på Stockholmsbörsen 1991. Oroliga aktieinnehavare samlas utanför Skandinaviska Enskilda Bankens kontor vid Sergels torg i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg, SvD

Om 1980-talet präglades av relativt goda tider på arbetsmarknaden och i ekonomin blev det tidiga 1990-talet en ny chock. Sverige kastades in i en svår ekonomisk kris med hög inflation, omfattande uppsägningar och arbetslöshet, inte minst inom bank- och finanssektorn. Även basindustrin och den offentliga sektorn drabbades hårt.  

Många tjänstemän tvingades omvärdera sina kar­riär­val och fick hjälp av TRR att söka sig till nya sektorer eller yrkesroller. Mellan åren 1991 och 1993 tog TRR emot 82 000 ansökningar om ekonomiskt omställningsstöd, det var fler ansökningar än under hela perioden från bildandet 1974 fram till 1990.

Det här ökade trycket på TRRs ekonomi, och efter nya förhandlingar mellan SAF och PTK, som innebar att avgiften höjdes till 0,4 procent av lönesumman 1995, kunde parterna enas om ett nytt omställningsavtal. Det som skedde i början av 1990-talet är fortfarande den största kris som drabbat svensk ekonomi på över 70 år, menar Martin Wästfelt.

– Jag tror att många fick en chock och kände ”hur kan jag drabbas av det här?”. Det blev en påminnelse för många om att en karriär kan innehålla flera olika typer av yrkesval och branscher. Här har TRR en oerhört viktig roll, att med statistik och fakta kunna vägleda en person som vill öka sin kompetens för att bli mer relevant på arbetsmarknaden, säger han.

1990-talet var också ett årtionde då det skedde en stor expansion i antalet utbildningsplatser. Sverige skulle utbilda sig ur finanskrisen och mellan åren 1990 och 2004 ökade antalet studenter i högre studier från 170 000 till 340 000 –  en fördubbling som ökade möjligheterna för fler att möta en föränderlig arbetsmarknad.

På 1990-talet skedde det också stora samhällsförändringar som påverkade tjänstemännens förutsättningar. Exempelvis gick Sverige med i EU 1995, vilket ökade möjligheterna till jobb utomlands.

Statliga verk och bolag privatiserades också helt eller delvis, som innebar att många tjänstemän gick från en karriär i det offentliga till den växande privata sektorn. Därmed kom de också att tillhöra Omställningsavtalet SN-PTK där de omfattades av TRR som omställningsorganisation.  

2000-talet: IT-bubblan spricker 

Journalister är nyfikna på IT-entreprenören Johan Staël von Holsteins idéer. Under 1990-talet vände världen blicken mot innovativa svenska IT-företag. Foto: Robban Andersson, Pressens Bild 2000

Framtidsförhoppningarna var skyhöga när världen klev in i ett nytt millenium. Faktum är att Stockholm under en period beskrevs som Europas internethuvudstad. Att det amerikanska magasinet Newsweek år 2000 satte fontänen på Sergels Torg på omslaget, lade ribban för det nya decenniet.

Det symboliserade en ny tid med mängder av nya, innovativa företag som växte fram i den digitala tjänsteekonomin. Aktiekurserna rusade tills den så kallade IT-bubblan sprack år 2000.  

Trots bakslaget var den digitala världen här för att stanna. Nu sattes hög tilltro till den nya tekniken som snabbt transformerade arbetsmarknaden och tjänstemännens vardag. Extra gynnsamt var det för tjänstemän i IT-sektorn och andra kunskapsintensiva yrken som blev alltmer efterfrågade. Samtidigt drabbades andra sektorer av automatiseringar och utlokaliseringar i takt med att arbetsmarknaden globaliserades.

På svenska kontor hade datorn och arbetsverktyg som Microsofts Office-paket blivit viktiga för tjänstemännen. Hem-PC-reformen på 1990-talet, som gjorde att 850 000 persondatorer hyrdes ut till anställda skattefritt, hade ökat datorkunskaperna markant bland svenskarna, vilket också avspeglades på arbetsplatserna.

–   Alla tjänstemän blev sitt eget lilla kontor. Mycket mer administration landade på tjänstemannen. Att hantera alla kontakter med omvärlden och förväntas vara ständigt tillgänglig var en stor förändring. Från att ha gått till postfacket en gång om dagen till att bli överöst med e-postmeddelanden i realtid var en förändring med både positiva och negativa sidor, säger Carina Lindfelt, avdelningschef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

Årtiondet som började med en IT-bubbla som sprack avslutades med en ny ekonomisk recession. Finanskrisen 2008–2009 hade en global påverkan, inte minst på de länder som tillsammans kom att kallas för PIGS (Portugal, Irland, Grekland och Spanien).

Tack vare Sveriges starka offentliga finanser och ett konkurrenskraftigt näringsliv klarade sig landet relativt bra, även om tjänstemän inom finanssektorn och exportorienterade företag påverkades negativt. 2009 sökte cirka 22 000 tjänstemän stöd hos TRR, en fördubbling från året innan och ett tydligt tecken på nedgången i världsekonomin.  

–  Vi på Svenskt Näringsliv fick väldigt många frågor från våra medlemsföretag. Våra växlar blev överbelastade och de flesta beskrev det som att någon drog ut pluggen. Det fanns en stark oro, särskilt i tjänstesektorn, för att sitta med stora personalkostnader och i princip ha noll intäkter. Kriser som dessa tydliggör TRRs roll, att tjänstemännen kan känna trygghet att få ekonomiskt stöd, men också hjälpa till att få ett nytt jobb, säger Carina Lindfelt.

2010-talet: Bilkris i Trollhättan 

3 300 personer förlorade jobbet när Saab i Trollhättan gick i konkurs 2011.
Foto: Björn Larsson Rosvall, Scanpix

Efter finanskrisen fokuserade Sverige på återhämtning och strukturell omställning, vilket inkluderade innovation, entreprenörskap och tillväxt av små och medelstora företag. Detta innebar en anpassning till den alltmer digitaliserade och automatiserade ekonomin, men med stora möjligheter för tjänstemän inom nya och växande sektorer som IT, teknik och andra stödtjänster till företag.   

Digital teknik blev en del av nästan alla aspekter i vardagen, både privat och på arbetet. 4G-tekniken möjliggjorde den app-revolution som gjorde smarttelefonen till ett oersättligt verktyg. Tjänstemännen fick också tillgång till nya plattformar för kommunikation, projektledning och dataanalys, samt nya affärsmodeller och arbetsprocesser.

Men inget årtionde utan en stor samhällskris. SAAB-­krisen 2011 blev en följetong i medierna, 3  300 personer förlorade jobbet, vilket fick en stor påverkan på staden Trollhättan där biltillverkaren hade sitt säte. TRR stöttade 1 500 tjänstemän i samband med konkursen. En uppföljning från 2014 visar att hela 91 procent av tjänstemännen fick nya jobb, varav 78 procent med en högre eller likvärdig lön.

–  Det finns två skäl till att TRR är framgångsrika, tror jag. De är tidiga in i processen och kan skaffa sig kunskap redan innan ett varsel. Det gör att de kan mobilisera, skala upp och ha styrkan att hantera en svår situation på arbetsmarknaden. Sedan är rådgivarna oerhört professionella och ser alltid till individens bästa. Varje person som söker stöd är unik och får hjälp utifrån sina förutsättningar och målsättningar, säger Carina Lindfelt.  

En av dem som anslöt till TRR under 2010-talet var Erica Sundberg, idag operativ chef för verksamheten. Hon såg hur TRR hanterade nedläggningen av Ericssons fabrik i Gävle och imponerades av hur väl TRR och dotterbolaget Startkraft i ett tidigt skede lyckades skapa ett lugn hos alla inblandade. 

–  Första intrycket av TRR är fortfarande jättestarkt hos mig. Hur alla inblandade mäktade med den stora omställningen och vilket förtroende Ericssons ledning hade för organisationen, det imponerade stort på mig.

När Erica beskriver sin bild av TRR och utvecklingen på arbetsmarknaden under 2010-talet kännetecknas den av ett starkt fokus på de regionala och lokala uppdragen. Samtidigt var det också ett decennium då TRR fick hantera många stora omställningsprojekt och nedläggningar.

–   Oavsett konjunkturläge har jag gång på gång bevittnat hur vi med vår samlade erfarenhet och vårt starka engagemang kan bidra till framtidstro och bra skräddarsydda lösningar. Detta i en situation som oftast är väldigt tuff och omvälvande för dem som genomgår en omställning, säger Erica Sundberg.  

2020-talet: Tjänstemännens framtid

Arbetsmarknadens parter PTK, Svenskt Näringsliv och LO samlades i Saltsjöbaden i juni 2022 vid det historiska undertecknandet av ett nytt huvudavtal. Foto: Jenny Frejing

Ett par månader in på 2020-talet drabbades världen av viruset Covid-19 som omkullkastade alla prognoser och förändrade hela arbetslivet. Under pandemins första tid rådde en stor osäkerhet i ekonomin.

Antalet uppsagda tjänstemän ökade kraftigt under pandemins första år. För första gången fick arbetsgivare i Sverige möjlighet att använda korttidsarbete för sina medarbetare och nyttja så kallad permittering.

Det var något som troligen dämpade antalet varsel och uppsägningar markant. Trots åtgärderna fick TRR stötta över 40 000 tjänstemän som blev uppsagda under pandemin. Alla tjänstemän som kunde jobba hemifrån i Sverige uppmanades att göra det och digitala mötesverktyg blev snabbt viktiga för att kunna upprätthålla arbetet och kontakten mellan kollegor och kunder.  

Under hösten 2022 kom parterna på arbetsmarknaden (Svenskt Näringsliv, PTK och LO) överens om ett helt nytt huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. Det nya huvudavtalet innebar en anpassning av arbetsmarknaden och förändrade svenska omställningsorganisationer i grunden.

TRR fick då ett utökat uppdrag som utöver det tidigare omställningsstödet även innefattar kompetensstöd och yttranden kopplade till omställningsstudiestödet. Det gör att tjänstemän mitt i yrkeskarriären kan utbilda sig för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden.  

–  Det här är den största milstolpen sedan TRR bildades 1974. Över 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän kan nu söka omställningsstudiestöd, vilket betyder att fler än någonsin kan agera proaktivt och med TRR utveckla sin kompetens. Det betyder att TRR kommer in betydligt tidigare i processen och kan se till att fler tjänstemän står rustade för en lång och varierad yrkeskarriär, säger Martin Wästfelt.  

Det utökade uppdraget innebär att TRR är inne i expansiv fas. Samtidigt som tjänstemannasektorn växer i Sverige är det kompetensbrist inom många sektorer. Med en snabbrörlig och föränderlig arbetsmarknad behövs det en organisation som framtidssäkrar tjänstemännens kompetens, menar TRRs vd Johan Lagerhäll.  

–  Aldrig tidigare har det funnits ett större behov av en organisation som TRR, som både ser till företagens och tjänstemännens intressen och behov, säger han.